Skrivarlimerickar

Lite funderingar om lyckan att få forma ord till meningar och små stycken.



Hos Anette med italiskt förflutet
vi torsdagar suttit och njutet
av en dikteskapad,
där som rad efter rad
kamraterna skickligt har brutet.

Med ett kort kåseri framåt kvällen
strax innan jag gömt mej i fällen,
har jag skapat mej ro
med en text må ni tro
till torsdagens läsningstillfällen

När jag sitter i ro lugnt därhemma
och ordföljden just ska bestämma
sätts ej först ett subjekt
Nej det blir helt suspekt!
Karaktärsord som start jag ska klämma!

För minnen till torgs för att dömas
ty minnen ska verkligen tömmas.
Och när gruppen sagt sitt
hur dom fann minnet mitt
kan ej skrivdrömmen riktigt förglömmas?!

Mina minnen av resor i tiden,
mången stund sedan länge är liden,
sätts i språkriktig dräkt
ty så blir det helt käckt
när av kompisar texten bli'tt vriden