Det hade blivit 2002 och det damp ner en skrivelse
Det kom inte 43 den här gången, kanske för att det var en klämdag efter Kristi Himmelsfärdsdag.
Men det kom 31 på dagen till Biblioteket, där vi blev initerat guidade av kommitterade. Tänk att få se den förskönade gymnastiklokalen inifrån parken, som vi nästan trodde var tabu på när vi svettades där inne i det på den tiden grå huset. Se här vilka som kom.
Jag vet att många ville men inte kunde komma den här gången. Och det är synd. För jag tror att vi har en ovanlig känsla för våra gamla ungdomskamrater. Vad som förvånar och givetvis gläder mej är att se hur de allra flesta av oss bara tar vid i vår gemenskap efter fem eller tio år sedan vi sist sågs. Andra jubilerande gäng kan ha en ganska krystad början på sina träffar, om de alls blir av. Från de träffar jag varit med på (två eller tre missar) minns jag hur stämningen givetvis har varit anpassad till den tid i livet vi var. 40-åringar talar ju inte om riktigt samma saker som 60-åringar. Men genomgående har det varit kära kamrater man har återsett trots de olika vägar genom livet vi förflyttat oss på.
Tack Kristina, Linde, Anita, Barbro och JOE
för att ni orkar samla oss, det är värdefullt för många
av oss. Det blev bara detta prosaiska tack denna gång.
Limerickarna orkade inte fram!
Så får man börja planera för 50-årsjubileet. Om någon vill kopiera bilderna från nätet är jag bara glad.
Varma hälsningar till er, alla ni trevliga 57-or
Nils-Uno
Uppdaterad den 13 juni 2022